Dagen började med en föreläsning på 2 timmar och 20 minuter. Det var Joakim Öwre som stod för den, han som skadade i samband med ett hopp med snowboarden. Jag hade redan varit på den föreläsningen en gång tidigare för något år sedan, men det gjorde inget att se den igen. Han är en riktigt skön person och rolig att lyssna på. Han är oxå en riktig förebild med tanke på allt han har åstadkommit hittills och han har en mentalitet utan dess like! Om jag hade en tiondel så mycket jävlar anamma som han har så skulle jag vara lyckligt lottad! Helt otrolig snubbe alltså!
Kolla in hans sida här: http://backflip.se/svenska/Start.html
Men italienskan var inte lika trevlig däremot... Fick sitta och höra att vi var riktigt dåliga, i princip, och att hon var besviken på oss. Läraren alltså. Hon tyckte att det verkade som att vi hade tagit redovisningarna med en klackspark, vilket inte var fallet. Hur höga krav hade hon på oss egentligen? Vi har precis börjat steg 2! Vi kan inte prata italienska hur som helst. Uppgiften var näst intill för svår och sen får man höra att man har gjort den dåligt... Kul! Men vi sa ju naturligtvis till henne att det hade varit lite väl svårt och att det är nervöst när man ska bli filmad och så vidare. Men jag tycker i alla fall att vi gjorde det okej, men ja... Tydligen inte då.
Sen visade det sig att vår idrottslärare var sjuk så den lektionen var inställd och engelskan skulle vi jobba med på egen hand. Så då bestämde jag mig för att ta chansen och åka hem och rida istället. Men först fick jag dra en sväng till lägenheten för att hämta lite grejer.
Nu har jag i alla fall varit ute en sväng med Dalwin, han var väl inte supertrevlig att rida idag. Förståeligt eftersom han har stått en vecka nu på grund av kylan. Annars var det väl mysigt att komma ut en sväng.
Nu ska jag kanske plugga lite, får se. Är fortfarande förvirrad när det gäller att komma ihåg allt som ska ske nu de närmsta 3 veckorna. Det är i alla fall redovisningar i engelska och svenska nästa vecka samt ett prov i NK som jag inte kommer att överleva. Får helt enkelt ta en vecka i taget och göra det bästa av det.
Ha det bra så hörs vi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar